Ta kontakt med brandkonsult. Tumregeln är att höga träfasader (mer än två våningar), utrymningsvägar, tak och väggbeklädnader i offentliga utrymmen, idrottshall, större samlingslokaler m.m. alltid måste brandsäkras. Men för säkerhets skull, kontakta välkänd brandkonsultfirma för rådgivning.

En klassifikation klargör resultatet från en brandprovning medan en certifiering mot specifik produktstandard är ett officiellt godkännande av produkten. En certifierad produkt omfattas alltid av tillverkningskontroll och kvalitetssäkring, det gör inte en klassificerad eller brandprovad produkt.

Euroklass B är produktens reaktion mot brand enligt klassificeringsstandard EN13501-1. Vanligt obehandlat trä uppfyller D-s2,d0 medan vissa produkter som brandimpregnerats uppfyller B-s1,d0. När det gäller SP-Fire 105 så är det en ytterväggsbeklädnad som brandprovats enligt principen för konstruktion av väggfasad.

En exteriör träpanel utsätts dagligen för vädrets makter. Det ställer tuffa krav på att brandskyddsmedlet stannar kvar och inte lakas ut. De verksamma beståndsdelarna i brandskyddsmedlet spelar därför en avgörande roll när träpanelen används i utomhusmiljö.

Vitsen med att impregnera en träpanel med ett brandskyddsmedel är att ge ett bestående skydd mot eldsvåda. De aktiva beståndsdelarna i medlet har också en uppgift till som är lika viktig för att långsiktigt förhindra brand. De måste vara beständiga över lång tid och stanna kvar i träet.

Brandskydd och beständighet är alltså två faktorer som man måste beakta oavsett om man befinner sig i det föreskrivande eller utförande ledet.

Nedan finner du de viktigaste faktorerna du bör tänka på för att kunna försäkra dig om ett brandskydd när det gäller fuktig miljö.

1. Är de aktiva beståndsdelarna i brandskyddsmedlet vattenlösliga?
   Ju enklare sammansättning brandskyddsmedlet har, desto större risk är urlakning av brandskyddsmedlet. Ett exempel på mycket lättlösligt brandskyddsmedel är ammoniumfosfat.
    
2. Är ämnena hygroskopiska?
   Med andra ord: Drar de till sig och tar upp vatten ur luften. Det får till följd att ämnena transporteras ur träet som då förlorar motståndet mot brand. Detta fenomen är mer välkänt som salturlakning och är en konsekvens av enklare sammansättning av brandskyddsmedlet.
    
3. Är brandskyddspanelen uppsatt utomhus?
   En husfasad utsätts dagligen för vädrets påverkan. Regn av varierande intensitet, snö, dimma, UV, kyla, värme och annan väta orsakar vattenflöden på panelen som gör att de verksamma ämnena lakas ur till mark och vattendrag. I en tid när miljömedvetenhet och beständighet är viktiga, är det oklokt att använda brandimpregnerad träpanel som inte har beständiga brandegenskaper. Brandskyddsmedlet ska vara godkänt enligt EN16755 EXT eller CEN/TS15912 EXT.
    
4. Är du beredd att rengöra fasaden från brandskyddsmedel som lakats ur?
   Det finns flera exempel på hur fasaden ser ut när brandskyddsmedlet trängt fram. Fluffiga, gulvita kristaller, ser ut som om någon sprutat skum och fasaden måste tvättas. Är den kostnaden medräknad i budgeten?

Brandskydd handlar alltså om så mycket mer än en brandklass. Undvik därför att investera i en brandskyddad träpanel som inte har beständiga egenskaper mot eldsvåda. Att använda brandskyddsmedel som inte klarar de tuffa påfrestningarna under tidens gång ökar livscykelkostnaden för byggnaden genom ökat behov av framtida renovering.

Om en panel sätts upp med luftspalt men brandklassningen säger att det inte ska vara någon luftspalt, då har du ett problem. För att få använda en brandskyddad träpanel så måste hänsyn tas till de tillägg som beskrivs i bilagan till CE-märkningen. Det är alltså inte godkänt att montera med luftspalt när godkännandet gäller för motsatsen, d.v.s. att ingen luftspalt får användas.

Ett brandklassat material anger flera egenskaper som bidrar med klassificerad prestanda. Det handlar om materialets fysiska egenskaper som densitet, tjocklek, luftspalt, exponering, ytbehandling, monteringsförhållande m.m. Ett vanligt förekommande fenomen är att beställare enbart ser till brandklassen t.ex. B-s1,d0 men att övriga betydelsefulla egenskaper glöms bort. Därför är det viktigt att uppmärksamma luftspaltens betydelse.

Om en träpanel monteras utan luftspalt direkt på gips, då minskar rökutvecklingen även om elden kommer igenom träpanelen. Men om det finns en luftspalt så kommer elden att brinna genom och rök utvecklas från dubbelt så stor yta. Detta innebär att en brandklass B-s1,d0 lika gärna kan bli -s2, s3 eller i värsta fall C-klass. Rök är den vanligaste dödsorsaken vid brand, så luftspalten är mycket viktigare än vad många tror - för att inte säga direkt avgörande.

Beslutet att sätta upp panelen måste därför göras utifrån alla verifierade egenskaper så att rätt brandklassning uppnås. Även luftspalten.

Ja. CE-märkning är ett skall-krav från EU. Kraven återfinns i EUs byggproduktförordning CPR 305/2011 och gäller både massivt trä och träbaserade skivor. För brandimpregnerat trä skall tillverkaren inneha "Certificate of Constancy of Performance" (CE certifikat) enligt kontrollsystem 1 till skillnad mot vanligt obehandlat trä där tillverkaren själv kan utfärda Prestandadeklaration enligt kontrollsystem 4.